Det växer något vackert ur detta fruktansvärda som hänt

I dag är jag stolt att vara svensk. Tack alla ni som var på plats. Ni som visar hur man ska agera när hatiska krafter försöker splittra oss. Den solidariteten och uppslutningen som visades i Stockholm igår var helt fantastisk. Allt från fantastiska människor som erbjöd skjuts och öppnade upp sina hem för främlingar, lärare/pedagoger som stannade kvar med barnen som inte tar sig hem, till restauranger och mataffärer som erbjuder en varm måltid till de som var kvar i centrum.
 
Det är lätt att bli hatisk när hemska saker händer. Men hat föder bara mer hat och skapar rädsla och fördomar som i slutändan bara göra händelsen ännu värre. Den oro och ilska som gärna vill bubbla upp, smittar av sig och ger andra sjuka sinnen inspiration att utföra nya vansinnesdåd likt det som hände i Stockholm.
 
Samma ilskna bubblande även upp hos mig. Vad f-n händer? Vart är världen på väg? Och detta är viktigt. Du ska inte skämmas för de känslor som kommer. Du ska inte skämmas för att du kände allt annat än peace, love & understanding igår. Det gjorde då sannerligen inte jag. Men du, de känslorna är helt också helt okey.
 
Men det du ska göra är att andas. Andas. Känn. Du behöver inte skriva något direkt på Facebook. Du behöver posta ett inlägg på Instagram för att få ut det du känner. Utan andas. Andas. Andas. Känn. Snart övergår den där känslan i en annan. En känsla av förtvivlan. En känsla av sorg. Som kanske övergår i känsla av kärlek & tacksamhet.
 
För det växer något vackert ur detta fruktansvärda som hänt. Människor förs tillsammans, sträcker ut sin hand och möts i solidaritet, kärlek och omtanke. Personer som inte hörts av på väldigt länge hör av sig och kollar att allt är okej. Vi kramar våra barn extra hårt och vi ser på våra älskade på ett nytt sätt. Och en enorm känsla av tacksamhet uppkommer. Tacksamhet över att de finns. Våra ständigt jäktiga liv stannar helt plötsligt upp och jag kommer på mig själv att göra samma sak.
 
Jag kommer fortsätta att kämpa för den här världen. Det gör jag genom att uppfostra mina barn med vad som är sunda och vettiga värderingar och med större tydlighet sätta ner foten mot allt agerande som påverkar synen av respekt mot varandra. Det gör jag genom att stanna upp i mitt stressiga liv, välja bort hetsen av att prestera (som vi människor tror vi behöver vara i för att vara lyckliga) och istället lägga tid på de personer och ting som verkligen betyder något.
 
Förhoppningsvis fortsätter denna solidariska andan leva vidare och att vi inte tillåter någon människa eller parti använda sig utav denna tragedi för att vinna politiska poäng. Så nej, ni stackars fega krakar som utförde detta. Ni har inte lyckats. Era hatiska handlingar har inte splittrat oss. Den har fört oss samman.
Kommentera inlägget här: